Cookies hjälper oss att leverera våra tjänster. Genom att använda den här webbplatsen accepterar du användning av cookies. Vi lagrar inte några personuppgifter. Läs mer.

Media / Tidskrifter / BITZ / De söker svar under jorden

De söker svar under jorden

På en oansenlig grusad parkeringsplats ute på försvarets mark i Revinge i Skåne utanför Lund står den, gulglänsande och nylevererad, Atlas Copcos borrigg Christensen CT20. Riggen är inköpt av Lunds tekniska högskola och skolan kommer att genomföra de uppdrag som man åtar sig, från universitet och forskarteam runt om i Europa.

Enligt Leif Bjelm, professor i georesursteknik, innebär riggens inträde i universitetsvärlden att man nu kan få svar på en rad frågor som teknik- och naturvetenskapen ställer, och detta med bättre precision, till en lägre kostnad och på ett mer skonsamt sätt. – Riggen har rönt stor uppmärksamhet i forskarvärlden. Intresset är väldigt stort. Framför allt är det djupet som imponerar, säger Leif Bjelm.
 
2,5 kilometer ner i backen går det att borra ett 76 millimeter brett hål. Utöver det är själva  borrtekniken oerhört förfinad och riggen kan ta upp tre meter långa kärnor ur jordens inre. Jungfruuppdraget påbörjas i september på Jylland i Danmark. En statlig dansk organisation ska undersöka den jylländska sandstenen på 700 meters djup och om man kan lagra koldioxid i flytande form under jord. Nästa år är riggen inplanerad för nya uppdrag. En stor internationell forskargrupp under ledning av Uppsala universitet ska undersöka bergskedjebildningen i Jämtland. Riggen kommer att placeras i Åre. 
 
Det är svårt att greppa hur något som är flera hundra kilometer långt har bildats om man inte kommer ner i ”rötterna”. Därför måste man ta prover från de djup som representerar den tid då bergskedjan började bildas, säger Leif Bjelm. Han berättar även om ett annat, till synes oroväckande projekt, som Luleå tekniska universitet vill ha borrhjälp med: – I Lappland finns väldigt sentida stora förkastningar. Nu vill man öka kunskapen om risken för stora jordbävningar i Sverige. Det kan man undersöka genom att göra sneda borrhål. Makroförkastningen i Lappland är stor och ung. Den tillkom efter senaste landisens tillbakadragande för 8 000 år sedan.
 
Även inom disciplinen mikrobiologi ska riggen göra nytta. Det är ett team i Göteborg som undersöker hur långt ner i marken det kan finnas liv, i form av bakterier. Forskarna har hittat levande bakterier 600 meter ner i befintliga borrhål i Oskarshamn och nu vill man gå djupare. – I förlängningen handlar det om frågor som rör livets utveckling, säger Leif Bjelm.