Šarani – både budget och tidtabell håller

Šarani – både budget och tidtabell håller

Šarani – både budget och tidtabell håller

15 maj 2015

Den häpnadsväckande Šaranitunneln är en av de fem tunnlar som för närvarande byggs på en 40,3 km lång del av vägen Ljig-Preljina i Serbien. Denna del av korridor 11 ansluter Serbiens nordöstra gräns till Rumänien och dess sydvästra gräns till Montenegro vid Adriatiska havet.

Utöver tunnlarna innefattar det även byggandet av 78 broar. De fem tunnlarna är Brdjani (längd 455 m), Savnica (270 m) Veliki Kik (200 m), Ljig-Golubac (25 m) och Šarani, som med cirka 900 m är längst.

“Två av tunnlarna grävs ut med gräv-och-täck-metoden medan de andra tre, inklusive Šarani, är klassiska tunnlar”

Zoran Kovacˇevc´, Chefsingenjör för Technical Operations & Construction på Energoprojekt

Energoprojekt Niskograndna plc har anlitats för att gräva ut Šarani och är ett av fem serbiska företag som samarbetar i ett konsortium tillsammans med AzVirt, det azerbajdzjanska byggföretaget som är huvudentreprenör för väg- och anläggningsarbetena. Beställare är statligt ägda Koridori Srbije (eller Serbiens korridorer). Projektet finansieras genom ett lån på 370 miljoner euro från regeringen i Azerbajdzjan, varav 41 miljoner euro har avsatts för byggandet av Šarani-tunneln. Šarani kommer att ha dubbla tunnlar (883 m och 887 m). Byggnadsarbetet inleddes i mars 2013 och förväntas vara färdigt innan årsslutet 2015.

“Vi håller oss för närvarande till budgeten och tidtabellen, och förväntar oss att slutföra projektet den vägen trots att förloppet ibland på grund av de geologiska förhållandena har varit svårt.”

Kovacˇevc´

Utgrävningen av den andra tunneln förväntas vara klar i juni, varefter de kommer att börja förbereda tunneln för användning genom arbete med betongfodring, väganläggning, elinstallationer och annat. Zoran Kovacˇevc´ förklarar att de geologiska förhållandena här är svåra när det kommer till underjordsarbete eftersom marken består av serbisk Serpentin, en föränderlig typ av berg som blir mjuk vid kontakt med vatten. ”I praktiken förvandlas den till lera”, säger han och tillägger att bergkvaliteten inte alltid är tillräcklig för borrnings- och sprängningstekniken, vilket skulle ha gjort utgrävningarna mycket snabbare. Variationerna inom bergformationen är naturligtvis en utmaning.

“Ett område med relativt bra berg där vi kan borra och spränga kan på bara 20, 50 eller 100 m övergå till ett område med mycket mjuka bergarter där vi måste använda andra metoder.”

Kovacˇevc´

”Vi vet helt enkelt inte, så vi måste hela tiden övervaka förhållandena för att välja den mest praktiska och säkra metoden att driva tunneln.” Därför utförs geodetiska undersökningar och geologisk kartläggning dagligen.

Borrning och sprängning

När borrning och sprängning är möjligt används Atlas Copco Boomer L2-riggar medan hydraulhammare HB 2500 och HB 7000 monterade på grävmaskiner används vid formationer av sämre kvalitet. Rörfodring utförs med hjälp av Atlas Copcos Symetrix-system, och radiella MAI SDA självborrande ankarbultar och MAI M400NT-pumpar används inom bergförstärkningsarbetet. ”Vi använder även stålbågar och färdiggjuten betong och två lager stålnät”, tillägger Zoran Kovacˇevc´ och noterar att endast ett lager, eller inget stålnät alls, krävs i berg av bra kvalitet. ”Om vi har tur behöver vår sprutbetong bara vara ca 20 cm tjock, men ofta kan den vara mer än 30 cm”, säger han och tillägger att detta är ett bevis på markens dåliga kvalitet. I Šarani används också tre Atlas Copco Unigrout-injekteringsplattformar, varav två är Unigrout Flex M E22. Ventilation i tunnlarna tillhandahålls av en fläkt monterad med 1 400 m av Atlas Copcos flexibla kanalanslutningar.