Cookies hjälper oss att leverera våra tjänster. Genom att använda den här webbplatsen accepterar du användning av cookies. Vi lagrar inte några personuppgifter. Läs mer.

Media / Tidskrifter / BITZ / Rekordlånga tunnlar på Färöarna

Rekordlånga tunnlar på Färöarna

Startskottet har gått för det största anläggningsprojektet någonsin i Färöarnas historia. Två underhavstunnlar om vardera cirka 11 000 meter ska byggas, med ett vaksamt öga på den känsliga geologin.

Atlas Copco Sweden - färöarna
Mitt emellan Island, Norge och de brittiska öarna ligger Färöarna, den danska ögruppen med ett omfattande självstyre. Här bor omkring 50 000 personer på en yta som är mindre än halva Gotland – men som är rejält mycket mer utspridd eftersom Färöarna består av 18 enskilda öar. På den lilla ytan finns redan 19 tunnlar för fordonstrafik, men endast två av dem går under vattnet från en ö till en annan. Resten av förbindelserna mellan öarna sker via broar eller färjor – något som kan vara en nackdel i det ostadiga klimatet med mycket nederbörd. Nu kommer emellertid många av färingarna att få det enklare att ta sig fram, när två tunnlar ska byggas till den största ön Streymoy, där huvudstaden Torshamn ligger.

– De nya tunnlarna kommer att förbättra infrastrukturen för 70 procent av befolkningen på Färöarna eftersom de länkar samman flera av de största städerna. För många kommer det att innebära att restiden till Torshamn blir halverad eller ännu kortare, berättar Teitur Samuelsen, vd för det statliga bolaget P/F Eystur- og Sandoyartunlar, som ansvarar för projektet.

Båda tunnlarna kommer att bli omkring 11 000 meter långa, att jämföra med Färöarnas två tidigare undervattenstunnlar som är cirka 5 000 respektive 6 000 meter. De tunnlarna har varit i bruk i drygt tio år och tack vare att de är så pass nybyggda har man kunnat dra nytta av erfarenheterna från de projekten, berättar Teitur Samuelsen.

– Båda dessa projekt slutfördes i tid och höll budgeten. Vi har därför använt dem som vägledning och gjort samma typ av geologiska studier, använt samma geologiska rådgivare och anlitat samma företag för koncept- och detaljdesign. När vi letar finansiering för projektet är det därför värdefullt att kunna peka på de goda resultaten tidigare, säger han.

Just finansieringen är en av de stora utmaningarna inför tunnelbyggena, enligt Teitur Samuelsen. Tillsammans beräknas de kosta över 1,9 miljarder danska kronor (cirka 2,5 miljarder svenska kronor), vilket kan jämföras med Färöarnas BNP på drygt 14 miljarder danska kronor. Bolaget har en kassa på 400 miljoner danska kronor, så ett antal intressenter behövs för att få projektet att gå ihop.

När tunnlarna sedan är klara ska finansieringen ske med hjälp av avgifter, precis som de befintliga tunnlarna. Den första som byggs är Eysturoyartunneln som beräknas bli klar senast 2020. Det är också den av tunnlarna som beräknas bli mest trafikerad med omkring 5 600 fordon per dygn, jämfört med cirka 400 fordon per dygn i Sandoyartunneln som ska kunna öppnas senast 2022.

När byggstarten för Eystoyartunneln närmar sig – man räknar med att begära in anbud på byggarbetet före sommaren 2016 – kommer man att ha klarat av grundliga geologiska studier i form av bland annat seismiska undersökningar och kärnborrning.

– Det finns en rad tidigare projekt på Färörarna, Island och andra ställen som visar att det är fullt möjligt att producera tunnlar med gott resultat i vulkaniska miljöer som de vi nu kommer att arbeta med. Det går många gånger att arbeta med traditionella metoder, men det krävs att man testar bergförhållandena ofta allt eftersom arbetet fortlöper. Det är stora variationer i de vulkaniska bergen, och det skiftar snabbt, så det gäller att göra noggranna förundersökningar inför varje ny fas, säger Teitur Samuelsen.